I en match med två ansikten spelade, förväntade topplaget, Örgryte IS oavgjort med LB07, 0-0. Sett till den första halvleken så var resultatet rättvis men sett över hela matchen så förtjänade nog ÖIS tre poäng. I och för sig ska kanske en så pass loj och slapp inställning som ÖIS:arna hade i den första halvleken straffa sig med tappade poäng.
Ibland måste man stanna upp och fråga sig själv vad man håller på med. Man måste helt enkelt ta sig tid för att ställa de där riktigt svåra frågorna till sig själv. Som varför går du och kollar på Superettan för? En fråga som under hela första halvlek låg och gnagde i bakhuvudet på ADVVOS.
I en första halvleken som till största delen präglades av långbollar mellan lagens backlinjer såg inte ÖIS ut som något blivande topplag. Om ADVVOS ska vara helt ärliga så såg ÖIS inte ens ut som ett lag. Spelarna uppträdde förvirrat och hade oerhört svårt att hitta varandra. Laget fick därför förlita sig på långbollar från Dennis Jonsson, Marcus Dahlin och Anders Prytz upp på Anton Holmberg och Patrik Elmander. En något missriktad taktik skulle man kunna säga, särskilt med tanke på att LB07 mönstrade ett mittbackspar bestående av Marco Da Silva och reslige, för att inte säga väldige, Darko Marasovic. Da Silva och Marasovic tog i precis varenda boll som ÖIS:s backlinje skickade upp i plan. Av ÖIS:s spel blev det därav intet under den första halvleken.
Även om första halvlek var ett sömnpiller utan dess like så blixtrade LB07 till under några korta stunder i den första halvleken och då främst genom fina kombinationer mellan ytterbacken Richard Henriksson, mittfältarna Erol Bekir, David Svensson och David Sliper samt anfallaren Salif Jönsson. Ibland är det härligt att se lag som har en klar och tydlig spelidé. Lag där spelarna kan spelets mönster utantill. Under vissa stunder såg det ut som att LB07-spelarna visste exakt vad de skulle göra och bollen släpptes nästan hela tiden på en touch. Bollen gick som på en tråd och spelarna uppträdde rörligt genom att hela tiden ta nya positioner mot ett stillastående ÖIS. Tyvärr höll detta spel enbart i sig under korta perioder av matchen.
Det var också LB07 som stod för målchanserna under den första halvleken, även om det kanske är synd att beskriva det som målchanser. Närmst mål var i alla fall Richard Henrikssons skott från femton meter utanför straffområdet som tvingade Dick Last att släppa en farlig retur. Last hann dock upp bollen precis framför fötterna på en framrusande Salif Jönsson. Just Henriksson och Jönsson hade ett antal fina kombinationer. Den mest minnesvärda kom i den trettioandra minuten när LB07, efter ett dålig avslutning av Björn Anklev, snabbt vänder spelet. Målvakten , Ola Svensson, kastar ett utkast till Henriksson som drar iväg längs med högerkanten. Efter en tio, femton meter slänger Henriksson iväg en hård passning till en djupledslöpande Jönsson som tar en duell mot Marcus Dahlin, Jönsson håller undan Dahlin och avancerar in i straffområdet men avslutningen slinker precis utanför Lasts högra stolpe.
Mer än så där hände dess värre inte under första halvlek.
ÖIS kom ut som helt annat lag till den andra halvleken och under en stor del av halvleken var det spel mot ett mål. Om det berodde på att spelarna helt plötsligt var på alerten och att passnings- och kombinationsspelet satt som en smäck eller om det var LB07 som tog slut eller slog sig till ro är svårt att avgöra. ÖIS:arna gjorde helt plötsligt allting rätt, förutom då att få in bollen i LB07-målet. Laget hade dock bud på 1-0 vid ett flertal tillfällen. Allra närmast kom ÖIS i den åttiosjätte minuten när, nyligen inbytte, Boyd Mwila snappar upp en förlupen boll efter en hörna, och med en kvick kroppsfint får Mwila LB07-backen att lägga tyngden på fel ben och kan rycka förbi in i straffområdet. Ola Svenssons högra kryss känner skottet som en smekning när det drar förbi till inspark. Innan denna chans hade ÖIS radat upp halv- och helchanser, bl.a. slarvade Björn Anklev bort en boll, i ett kaos av spelarben, efter att ha blivit frispelad av Patrik Elmander och Mwila i den åttiofemte minuten. Även Anton Holmberg fick en målchans efter att Elmander stressat LB07:s mittförsvar till ett misstag men Holmberg direktvolley slank precis utanför målvakten vänstra stolpe.
Enda ÖIS:are som gjorde två bra halvlekar var mittbacken Dennis Jonsson som spred lugn och trygghet omkring sig. Ex-IFK:aren verkar dessutom ha utvecklat sitt passningsspel och skott sedan tiden i IFK Göteborg; Jonsson fick bl.a. sköta en hel del uppspel och ADVVOS måste säga att en stor del av Jonssons lyftningar höll mycket hög klass, särskilt under den andra halvleken när LB07 tappade lite i sin press mot ÖIS:s mittbackar. Dessutom var Jonssons mörsare i den sextiofemte minuten värd ett bättre öde. I ÖIS gjorde även Pavel Zavadil en riktigt bra andra halvlek även om det kanske gick lite väl långsamt ett par gånger. Björn Anklevs slit längs med sidlinjen under den andra halvleken är även det värt beröm och Boyd Mwila gjorde ett piggt inhopp. En sak som ADVVOS kom att tänka på under matchen är att ÖIS saknar tillräckligt bra ytterbackar för att bli ett topplag i Superettan. Anders Prytz stod t.ex. för en utomordentligt svag insats och ADVVOS ställer sig dessutom frågande till om högerbacken Christofer Bengtsson verkligen håller superettanklass.
I startuppställningarna här nedanför må det se ut som att LB07 spelade 4-3-3 men i själva verket var det en 4-3-2-1-uppställning där Salif Jönsson gjorde ett enormt bra jobb som ensam anfallare under den första halvleken, under den andra halvleken föll Jönsson, precis som LB07, ner på hälarna och blev alldeles för stillastående och trög i rörelserna för att kunna oroa ÖIS:s backlinje. I övrigt vill ADVVOS nämna Daniel Sliper som gjorde ett bra jobb som offensiv mittfältare i LB07. Gång på gång lyckades Sliper lura upp Anders Prytz. Dessutom skötte Sliper det defensiva jobbet mycket bra. Nyförvärvet Daniel Svensson slet på i det tysta och gjorde en riktigt bra första halvlek där han tillsammans med Marcus Nilsson raderade ut ÖIS:s möjligheter att spela sig fram via det centrala mittfältet. I backlinjen måste även Darko Marasovic lyftas fram. En riktig bjässe som stod upp bra och dominerade i luften. Enda gången som Marasovic egentligen utmanades var när kvicke Mwila kom in i slutet av matchen. LB07:s härförare och lagkapten Erol Bekir gick inte riktigt att känna igen idag och fick inte så vidare värst mycket uträttat även om Bekir stretade på bra i mittfältskampen mot Magnus Källander.
Startuppställningar:Ibland måste man stanna upp och fråga sig själv vad man håller på med. Man måste helt enkelt ta sig tid för att ställa de där riktigt svåra frågorna till sig själv. Som varför går du och kollar på Superettan för? En fråga som under hela första halvlek låg och gnagde i bakhuvudet på ADVVOS.
I en första halvleken som till största delen präglades av långbollar mellan lagens backlinjer såg inte ÖIS ut som något blivande topplag. Om ADVVOS ska vara helt ärliga så såg ÖIS inte ens ut som ett lag. Spelarna uppträdde förvirrat och hade oerhört svårt att hitta varandra. Laget fick därför förlita sig på långbollar från Dennis Jonsson, Marcus Dahlin och Anders Prytz upp på Anton Holmberg och Patrik Elmander. En något missriktad taktik skulle man kunna säga, särskilt med tanke på att LB07 mönstrade ett mittbackspar bestående av Marco Da Silva och reslige, för att inte säga väldige, Darko Marasovic. Da Silva och Marasovic tog i precis varenda boll som ÖIS:s backlinje skickade upp i plan. Av ÖIS:s spel blev det därav intet under den första halvleken.
Även om första halvlek var ett sömnpiller utan dess like så blixtrade LB07 till under några korta stunder i den första halvleken och då främst genom fina kombinationer mellan ytterbacken Richard Henriksson, mittfältarna Erol Bekir, David Svensson och David Sliper samt anfallaren Salif Jönsson. Ibland är det härligt att se lag som har en klar och tydlig spelidé. Lag där spelarna kan spelets mönster utantill. Under vissa stunder såg det ut som att LB07-spelarna visste exakt vad de skulle göra och bollen släpptes nästan hela tiden på en touch. Bollen gick som på en tråd och spelarna uppträdde rörligt genom att hela tiden ta nya positioner mot ett stillastående ÖIS. Tyvärr höll detta spel enbart i sig under korta perioder av matchen.
Det var också LB07 som stod för målchanserna under den första halvleken, även om det kanske är synd att beskriva det som målchanser. Närmst mål var i alla fall Richard Henrikssons skott från femton meter utanför straffområdet som tvingade Dick Last att släppa en farlig retur. Last hann dock upp bollen precis framför fötterna på en framrusande Salif Jönsson. Just Henriksson och Jönsson hade ett antal fina kombinationer. Den mest minnesvärda kom i den trettioandra minuten när LB07, efter ett dålig avslutning av Björn Anklev, snabbt vänder spelet. Målvakten , Ola Svensson, kastar ett utkast till Henriksson som drar iväg längs med högerkanten. Efter en tio, femton meter slänger Henriksson iväg en hård passning till en djupledslöpande Jönsson som tar en duell mot Marcus Dahlin, Jönsson håller undan Dahlin och avancerar in i straffområdet men avslutningen slinker precis utanför Lasts högra stolpe.
Mer än så där hände dess värre inte under första halvlek.
ÖIS kom ut som helt annat lag till den andra halvleken och under en stor del av halvleken var det spel mot ett mål. Om det berodde på att spelarna helt plötsligt var på alerten och att passnings- och kombinationsspelet satt som en smäck eller om det var LB07 som tog slut eller slog sig till ro är svårt att avgöra. ÖIS:arna gjorde helt plötsligt allting rätt, förutom då att få in bollen i LB07-målet. Laget hade dock bud på 1-0 vid ett flertal tillfällen. Allra närmast kom ÖIS i den åttiosjätte minuten när, nyligen inbytte, Boyd Mwila snappar upp en förlupen boll efter en hörna, och med en kvick kroppsfint får Mwila LB07-backen att lägga tyngden på fel ben och kan rycka förbi in i straffområdet. Ola Svenssons högra kryss känner skottet som en smekning när det drar förbi till inspark. Innan denna chans hade ÖIS radat upp halv- och helchanser, bl.a. slarvade Björn Anklev bort en boll, i ett kaos av spelarben, efter att ha blivit frispelad av Patrik Elmander och Mwila i den åttiofemte minuten. Även Anton Holmberg fick en målchans efter att Elmander stressat LB07:s mittförsvar till ett misstag men Holmberg direktvolley slank precis utanför målvakten vänstra stolpe.
Enda ÖIS:are som gjorde två bra halvlekar var mittbacken Dennis Jonsson som spred lugn och trygghet omkring sig. Ex-IFK:aren verkar dessutom ha utvecklat sitt passningsspel och skott sedan tiden i IFK Göteborg; Jonsson fick bl.a. sköta en hel del uppspel och ADVVOS måste säga att en stor del av Jonssons lyftningar höll mycket hög klass, särskilt under den andra halvleken när LB07 tappade lite i sin press mot ÖIS:s mittbackar. Dessutom var Jonssons mörsare i den sextiofemte minuten värd ett bättre öde. I ÖIS gjorde även Pavel Zavadil en riktigt bra andra halvlek även om det kanske gick lite väl långsamt ett par gånger. Björn Anklevs slit längs med sidlinjen under den andra halvleken är även det värt beröm och Boyd Mwila gjorde ett piggt inhopp. En sak som ADVVOS kom att tänka på under matchen är att ÖIS saknar tillräckligt bra ytterbackar för att bli ett topplag i Superettan. Anders Prytz stod t.ex. för en utomordentligt svag insats och ADVVOS ställer sig dessutom frågande till om högerbacken Christofer Bengtsson verkligen håller superettanklass.
I startuppställningarna här nedanför må det se ut som att LB07 spelade 4-3-3 men i själva verket var det en 4-3-2-1-uppställning där Salif Jönsson gjorde ett enormt bra jobb som ensam anfallare under den första halvleken, under den andra halvleken föll Jönsson, precis som LB07, ner på hälarna och blev alldeles för stillastående och trög i rörelserna för att kunna oroa ÖIS:s backlinje. I övrigt vill ADVVOS nämna Daniel Sliper som gjorde ett bra jobb som offensiv mittfältare i LB07. Gång på gång lyckades Sliper lura upp Anders Prytz. Dessutom skötte Sliper det defensiva jobbet mycket bra. Nyförvärvet Daniel Svensson slet på i det tysta och gjorde en riktigt bra första halvlek där han tillsammans med Marcus Nilsson raderade ut ÖIS:s möjligheter att spela sig fram via det centrala mittfältet. I backlinjen måste även Darko Marasovic lyftas fram. En riktig bjässe som stod upp bra och dominerade i luften. Enda gången som Marasovic egentligen utmanades var när kvicke Mwila kom in i slutet av matchen. LB07:s härförare och lagkapten Erol Bekir gick inte riktigt att känna igen idag och fick inte så vidare värst mycket uträttat även om Bekir stretade på bra i mittfältskampen mot Magnus Källander.
Örgryte IS
Dick Last
Christoffer Bengtsson Dennis Jonsson Marcus Dahlin Ander Prytz
Magnus Källander
Björn Anklev Christian Lindström
Pavel Zavadil
Patrik Elmander Anton Holmberg
LB07
Ola Svensson
Richard Henriksson Marco Da Silva Darko Marasovic Patrik Svensson
Daniel Svensson Marcus Nilsson Erol Bekir
Daniel Sliper Salif Jönsson Jens Nordström
Ola Svensson
Richard Henriksson Marco Da Silva Darko Marasovic Patrik Svensson
Daniel Svensson Marcus Nilsson Erol Bekir
Daniel Sliper Salif Jönsson Jens Nordström
Byten:
67 min. Marcus Nilsson (ut), Anders Ekelund (in)
69 min. Christian Lindström (ut),Mentor Zhubi (in)
69 min. Anton Holmberg (ut),Boyd Mwila (in)
72 min. Salif Jönsson (ut), Ken Hansson (in)
67 min. Marcus Nilsson (ut), Anders Ekelund (in)
69 min. Christian Lindström (ut),Mentor Zhubi (in)
69 min. Anton Holmberg (ut),Boyd Mwila (in)
72 min. Salif Jönsson (ut), Ken Hansson (in)
Varningar: Björn Anklev (7 min.), Magnus Källander (41 min.), Salif Jönsson (41 min.), Erol Bekir (46 min.), Anton Holmberg (49 min.), Daniel Sliper (72 min.)
Publik: 2540
Läs även andra bloggares åsikter om Fotboll, Superettan, ÖIS, LB07
Publik: 2540
Läs även andra bloggares åsikter om Fotboll, Superettan, ÖIS, LB07
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar