lördag 19 april 2008

Matchrapport Ängeholms FF-Örgryte IS

Publiken på Idrottsplatsen i Ängelholm bjöds på en underhållande och förhållandevis jämn match när Ängelholms FF under eftermiddagen tog emot Örgryte IS. Ängelholm förde spelet under större delen av matchen men det var Örgryte som gjorde målen. Göteborgslagets segersiffror skrevs till slut till hela 0-3. Sett till spelet över hela matchen hade nog oavgjort varit ett rättvist resultat. Sett till heta målchanser så var resultatet helt rättvist. ÖIS var helt enkelt lite hetare än Ängelholm i den här matchen.

Ängelholm inledde matchen mycket piggt medan Örgryte hade svårt att få igång något ordnat spel. Under de inledande tjugo minuterna kontrollerade ÄFF matchen totalt och skapade ett antal helt OK målchanser. Närmst mål var Mattias Adelstam, som i den sextonde minuten fick en bra träff på en frispark och tvingade Dick Last till ett kvalificerat ingripande, och Henrik Fribrock som nickade precis utanför på ett fint inlägg från Emil Salomonsson.

Örgrytetränaren Janne Carlsson hade för dagen valt att satsa på anfallsparet Boyd Mwila och Patrik Elmander och de båda spelarna tackade för förtroendet genom att i den tjugofemte minuten skapa ÖIS:s första farlighet.

Det hela börjar med att Mwila tar emot en boll från den egna backlinjen med Jacob Augustsson i ryggen. Mwila håller emot och lyckas vända upp för att utmana Augustsson men istället för att gå själv slår Mwila en passning ut till vänster mot Patrik Elmander. Först på bollen hinner Ängelholms Jonas Lind men Elmander är inte den som ger sig utan vinner snabbt tillbaka bollen och spelar in den på en helt ren Pavel Zavadil som dess värre lyckas bränna avslutet. Där borde det stått 0-1 till Örgryte. Ledningsmålet skulle dock inte dröja. Återigen är Zavadil inblandad i farligheterna.

I den tjugosjätte minuten får Zavadil bollen till höger om Ängelholms straffområde. Han stannar upp, tydligen vågar ingen av Ängelholms backar gå ut och pressa Zavadil, tittar upp och ser att Christian Lindström smugit sig upp på vänsterkanten. Lyftningen mot den bortre stolpen är perfekt och Lindström möter bollen med huvudet. Pär Hansson i Ängelholmsmålet lyckas rädda bollen med hjälp av sin högra stolpe. Returen krutar Patrik Elmander in i nättaket.

0-1 är så här långt inte ett dugg rättvist men i och med målet inleder ÖIS en stark period där laget skapar ett antal heta målchanser. Den bästa chansen har Björn Anklev som enkelt tar sig förbi en för dagen oljetankerkvick Augustsson. Avslutet går i stolpen och ingen ÖIS:are håller sig framme på returen. Det här händer minuten efter ledningsmålet. ÖIS fortsätter att trycka tillbaka ett klart stört Ängelholm. Direkt därpå tillåts nämligen Björn Anklev promenera in i straffområdet längs med kortlinjen utan att någon Ängelholmsspelare ingriper. Anklevs passningsförsök täcks ut till hörna. Det är även Anklev som står för nästa chans efter ett exemplariskt förspel av Patrik Elmander, Pavel Zavadil och Christofer Bengtsson. Den här gången stryker Anklevs nick ribban. Denna, sett med ÖIS-ögon, fina period avslutas sedan precis som den började genom att Ängelholms backar inte vågar gå på och pressa Zavadil, den här gången placerad på vänsterkanten. Efter ett par överstegsfinter får Zavadil till ett perfekt inlägg på bortre stolpen men Anders Prytz får inte ordning på fötterna och bollen går utanför.

Ängelholms vänsterback Marcus Holgersson hade en riktig mardrömsmatch och under den första halvlekens sista tjugofem minuter bjöds Holgersson vid upprepade tillfällen på hissnande åkturer av Björn Anklev och Boyd Mwila. De bägge ÖIS-spelarna behövde inte mer än peta bollen förbi Holgersson och sticka på en snabb rush för att ta sig förbi. Gång på gång skapade ÖIS farligheter genom att attackera Ängelholms vänstersida. ÖIS:s 0-1-mål kom även efter att Pavel Zavadil hade utnyttjat en öppen yta i Holgerssons zon (var Holgersson själv höll till i den stunden kan inte ADVVOS svara på).

Efter matchen mot LB07 pratade ÖIS-tränaren Janne Carlsson om att man inför matchen scoutat motståndarlaget och identifierat en svaghet på just vänstersidan i LB07:s spel och att man under den första halvleken försökte utnyttja detta genom Anklev speed och djävlaranammainställning. Det såg ut som att man gjort detsamma med Ängelholm och då identifierat Holgersson som den svaga länken. Den här gången gav det helt klart utdelning.

Precis som laget dominerade inledningen av den första halvleken dominerar Ängelholm stora delar av den andra halvleken. Ängelholm pressar tillbaka ÖIS, som börjar uppträda mer och mer räddhågset och oroligt. Ni vet den där oron som börjar smyga sig på när man närmar sig tre poäng. Det såg nästan ut som att ÖIS:arna blivit tillsagda i paus att stå rätt i positionerna och inte förirra sig i defensiven. Effekten blev istället att ÖIS:arna uppträdde oordnat och tillät Ängelholm att kontrollera och föra spelet. Samtidigt ska det sägas att Ängelholm gjorde det bra och då framförallt Antonio Rojas som på egen hand skapade flera bra lägen. Ängelholms bästa chans till kvittering kom i den åttioandra minuten efter att en Ängelholmsspelare nått högst på en hörna, men Björn Anklev agerade räddande ängel på mållinjen för ÖIS. En kvittering där och matchen hade slutat på ett helt annat sätt. Innan dess hade Rojas ett skott som touchade en ÖIS-försvarare och ställde Last i Örgrytemålet. Bollen, som knappt höll styrfart, strök stolpen.

0-2-mål är ett riktigt fint anfall från ÖIS:s sida som har sin början i att Anders Prytz spelar upp en lång boll på Anton Holmberg, som gör det han är bra på, det vill säga håller emot sin back och håller i bollen så att ÖIS:s kan lyfta laget. Holmberg spelar sen tillbaka bollen på Prytz som direkt sätter bollen på en djupledslöpande Anklev som får ett försprång på sin back och tar sig i ensam majestät in i straffområdet. Inlägget till, precis inbytte, Mentor Zhubi sitter perfekt och Zhubi bredsidar in bollen bakom en förtvivlad Pär Hansson.

Trots att ÖIS utökar sin ledning ger sig inte Ängelholm. Här hänger man inte med huvudet utan man fortsätter att pressa på och skapa tryck mot ÖIS. Strax efter att Ängelholm haft sin sista chans till reducering så vänder ÖIS snabbt på spelet. Precis som så många gånger tidigare under dagen står mästeregissören Zavadil bakom det hela. Den här gången snappar han upp en förlupen boll ett par meter in på egen planhalva. Tjecken tar ett par snabba steg upp i banan och slår en perfekt svepande passning över hela plan på en helt ren Björn Anklev. Passningen sätter Anklev tillsammans med Anton Holmberg i läge mot en ensam Ängelholmsförsvarare. Anklev släpper bollen till Holmberg som ger sig på att utmana backen för att släppa tillbaka bollen på Anklev (om Holmberg lyckats hade Anklev varit helt ren med målvakten). Ängelholmsspelaren lyckas dock reda ut det hela genom att enkelt bryta Holmbergs passning till Anklev. Zavadil, som följt med upp i kontringen, vinner dock tillbaka bollen efter ett motlägg, drar sin back och drar på ett lågt pressat skott som tar i stolpen. Returen går till Björn Anklev som kan brösta in bollen i öppet mål.

Ängelholms andra förlust för säsongen är ett faktum och återigen släpper laget in tre mål. För ÖIS betyder förstås segern andrum. Att man dessutom gör tre mål ger självförtroende (ÖIS matchade trots allt Häckens resultat mot Ängelholm vilket säkert betyder en del i striden mellan de två Göteborgslagen).

I Ängelholm var Jakob Augustsson tillbaka efter en kortare sejour på skadelistan. Inför matchen utgick "de flesta" från att det här var "good news" för ÄFF men som så ofta annars hade "de flesta" fel. Augustsson hade inledningsvis stora problem mot Patrik Elmander och Boyd Mwila. Särskilt Mwilas snabbhet ställde till det för ÄFF:s backlinje. Gång på gång rann den kvicke ÖIS-anfallaren igenom ÄFF:s försvarslinjer. Även Emil Salomonsson var tillbaka från skada idag och gjorde en gedigen insats som kantlöpare. Offensivt sett såg Salomonsson riktigt lovande ut medan han hade det jobbigare i defensiven. Annars var det Ängelholms mittfält som imponerade idag. Björn Westerblad och Henrik Fribrock vann oftast mittfältskampen mot Källander och Zavadil. Westerblad och Fribrock vägde helt klart tyngre och spelade mer fysiskt där. På högerkanten gjorde Antonio Rojas ett strålande insats och stod på egen hand för hälften av Ängelholms avslut.

Intrycket av att ÖIS fortfarande har svårt att få ihop ett spel där spelarna hela tiden vet var de har varandra kvarstår även efter denna match. Utdelningen var givetvis bättre än i matchen mot LB07 men laget har fortfarande en hel del att bevisa. Att bli så tillbakapressade av en nykomling, förvisso en nykomling som spelar fin fotboll, håller inte om man vill tillhöra creme de la creme av Superettan. ADVVOS:s gissning är att ÖIS får det betydligt tuffare mot Åtvidaberg i nästa match.

En sak är säker, Pavel Zavadil är inte på plan för sina defensiva kvaliteter. Tjecken är långsam och har svårt att hänga med i positionsspelet. Under uppvärmningen innan match stod Magnus Källander och Christian Lindström och instruerade Zavadil om var i planen att han skulle ligga när motståndarna har bollen. Vad Zavadil är på plan för är sina känsliga fötter, sitt strålande passningsspel och sin blick för spelet. Idag var han regissör bakom en stor del av ÖIS:s offensiva spel och direkt inblandad i två av ÖIS:s tre mål. I ÖIS måste vi dessutom nämna Björn Anklev. Vilken strålande inställning den mannen har. Det finns inte en boll som är förlorad. Allting går att springa på. Allt och alla går att tackla. Löpkapaciteten hos Anklev är berömvärd. Tillsammans med Zavadil kommer han bli oerhört viktig för ÖIS:s offensiv.

Och avslutningsvis så var det ju det där med en iskall Patrik Elmander eller en halvljummen Anton Holmberg. Janne Carlsson valde en iskall Elmander. Hel rätt! Fingertoppskänsla i det valet. 0-1-målet var ett klassiskt Elmandermål - ett riktigt skitmål. Elmander slet på bra och vann mycket bollar för ÖIS och under stora delar av matchen fungerade han bra ihop med Mwila.

ADVVOS har sagt det förut och nu tänker vi säga det igen, Boyd Mwila och Patrik Elmander är ett vassare anfallspar än Anton Holmberg och Patrik Elmander. Nu hoppas vi att även tränarduon Carlsson och Pringle har förstått det. Dessutom Holmberg fungerar alldeles utmärkt som inhoppare; han är stark och bra i spelet med ryggen mot mål, klarar av att hålla i bollen så att medspelarna kan få lite andrum. Om ÖIS fortsätter på den inslagna vägen blir man farliga.

Ängelholms FF

Per Hansson

Jonas Lind Jacob Augustsson Jonas Nilsson Marcus Holgersson

Antonio Rojas Björn Westerblad Henrik Fribrock Emil Salomonsson

Mattias Adelstam Patrik Larsson

------------------------------------------------------------------------------------------
Patrik Elmander Boyd Mwila

Pavel Zavadil

Christian Lindström Björn Anklev

Magnus Källander

Anders Prytz Marcus Dahlin Dennis Jonsson Christofer Bengtsson

Dick Last

Örgryte IS

Mål: 26 min. 0-1 Patrik Elmander, 87 min. 0-2 Mentor Zhubi (Björn Anklev), 91 min. 0-3 Björn Anklev (Pavel Zavadil) (Pavel Zavadil)
Varningar: Pavel Zavadil (8 min.), Marcus Holgersson (22 min.)
Byten: 69 min Boyd Mwila (ut), Anton Holmberg (in); 73 min. Christian Lindström (ut), Martin Dohlsten (in); 73 min. Henrik Fribrock (ut), Johannes Bengtsson (in); 81 min. Emil Salomonsson (ut), Mattias Lagerstedt (in); 86 min. Patrik Elmander (ut), Mentor Zhubi (in)
Publik: 1925


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Unknown sa...

Det var Anklev och inte Boyd som hade en stolpträff strax efter 0-1. Det var också Anklev (som gjorde en kanonmatch!) som spelade fram Mentor till 2-0. Men det är enda missarna i en klockren matchrapport! (Dvs den stämmer bra med mina åsikter. Det är ju det som är definitionen på klockren... :o)

Tack för en riktigt bra sida. Överlägset bästa Superettabevakningen på nätet!

Allt du vill veta om Superettan sa...

Du har givetvis rätt om Björn Anklev. Vi läste visst våra anteckningar från matchen lite slarvigt där. Det blir lätt fel när man är lite stressad. Ska vara fixat nu.

När det gäller Mentors mål så hade vi Anklev som passningsläggare men SvFF hade Zavadil så vi ändrade oss efter det. I framtiden ska vi lita på vad vi själva minns att vi såg och inte på vad SvFF säger att vi såg.

Tack för hjälpen (och berömmet)